Fleråriga grönsaker – lättskötta och spännande
Tänk att plantera en enda gång och därefter kunna skörda år efter år. Med fleråriga grönsaker är det faktiskt möjligt, dessutom är de lättskötta och ger stor skörd. Men vilka är de och hur går det till? Här ser vi närmare på grönsakslandets överlevare.

Perenna grönsaker skänker glädje år efter år
Perenna, fleråriga ätliga grönsaker uppmärksammas alltmer och det är inte för inte, de har nämligen många fördelar. De behöver inte sås på nytt varje år, håller sig ofta friska och kräver sparsamt med skötsel. Kanske har du redan några av dem i trädgården, som till exempel rabarber eller gräslök?
Många fleråriga grönsaker att välja på
Det finns många fleråriga grönsaker som trivs i det nordiska klimatet – allt från kryddgrönt till ätliga rötter och många bjuder på spännande nya smaker.
Inom permakultur är det vanligt att använda dem i skogsträdgårdar där man söker efterlikna naturens egna växtsätt – och det är helt enkelt för att de fleråriga grönsakerna är så lättskötta. De ger en bra stomme i odlingarna och kan lätt kombineras med ettåriga sådder.
Efter att de etablerat sig räcker det ofta med lite ogräsrensning runtikring och gödsling då och då med organiskt material, till exempel komposterad naturgödsel, kompost eller gödselvatten av något slag.
En annan fördel är att de knappt behöver vattnas, rotsystemen är ofta stora och det gör att det bara behövs det första året och vid torka – detta gör dessa växter väldigt klimatsmarta.
God motståndskraft mot sjukdomar och skadedjur
För att kunna leva i flera år behöver man goda överlevnadsegenskaper. De fleråriga grönsakerna är generellt kraftiga och har god motståndskraft mot sjukdomar och skadedjur. Till och med sniglar brukar undvika dem till förmån för mer lättuggade ettåringar.
Den enda nackdelen när det gäller deras hälsa är att de står kvar på samma plats år efter år, det innebär att det kan bli svårare att bli av med sjukdomar eller ohyra om de mot förmodan får dem. Men på det stora hela är de alltså mycket lättskötta.
Står sig bra mot ogräs
Då många av de fleråriga grönsakerna har stora rotsystem påverkas de inte på samma sätt av konkurrerande ogräs som ettåringarna, de är dessutom igång tidigt på våren och får på det viset också ett försprång.
Några av de fleråriga grönsakerna är själva sådant som vi betraktar som ogräs, som exempelvis nässlor, men om vi väljer att se det positiva ger de mängder av mat, både till oss och till pollinerarna. Och de är inte bara goda, de har dessutom skyhögt näringsinnehåll. Kanske kan en hörna få vara kvar för att bli till vårens nässelsoppa?
Livslängd och skötsel
De grönsaker som sprider sig med frön lever generellt kortare än de som har rejäla rotsystem, träd och buskar lever längst. Säkrast är att satsa på de sorter som är härdiga i din odlingszon. Ibland går det dock att skapa gynnsamma mikroklimat där mindre härdiga sorter kan överleva. Det du då ska tänka på är att ge plantorna ett läge som erbjuder mycket sol, lä och väldränerad jord, till exempel i upphöjda bäddar. De första åren bör de flesta perenna växter skördas sparsamt för att kunna etablera sig, men på sikt ger de stora pålitliga skördar. Dessutom kommer de igång tidigt på våren och ger därmed ofta skörd tidigare än ettåringarna.
Då många fleråriga grönsaker är oförädlade och har funnits med i naturen under lång tid är det dessutom många insekter som lever av dem, de är därför en viktig del av mångfalden. Så satsa på några av dem i trädgården i år – de kommer ge mycket tillbaka!
Tips! Odla gärna fleråriga grönsaker i täckodling, det mår både växter och mikroliv bra av. Det har också miljöfördelar då det är vattenbesparande och koldioxiden stannar kvar i backen.

Fleråriga grönsaker att prova på
- Knölvial: Smaken på rötterna påminner om kastanj
- Potatisböna: Smakar påminner just om potatis och bönor
- Daggfunkia: Skotten påminner om sparris i smaken
- Daglilja: Blomman och knopparna påminner om bönor i smaken
- Pepparot: Rot, blad och blomknoppar kan ätas
- Jordärtskocka: Sorten Bianca ger vacker blomning
- Humle: Skotten äts råa eller steks
- Sockerrot: Används som palsternacka
Till salladen
- Kärleksört: De syrliga bladen kan användas i sallad
- Ostronört: Bladen smakar skaldjur
- Rankspenat: Klätterväxt som påminner om spenat i smaken
- Spenatskräppa: Syrliga stora blad
- Vattenkrasse/källfräne: Supernyttig och smakrik lämplig i till exempel sallad
- Sandsenap: Vild ruccola
- Sallatsaralia: Smaken påminner om fänkål och citron
- Libbsticka: God kraftig smaksättare i till exempel tomatsås och grytor, smaken påminner om selleri
- Spansk körvel: Smaken påminner om anis
- Björnrot: Smaken påminner om curry
- Trädgårdssyra: Syrlig och krispig smak

Lök
- Piplök: Kan användas som purjolök
- Ramslök: Perfekt i pesto, vitlöksaktig smak, frökapslarna kan läggas in som ramslökskapris
- Luftlök: Får underbara smålökar i toppen, både dessa och stjälken kan ätas
- Se även; Sibirisk kantlök, prärielök, norrlandslök, gräslök, jätterams

Svensk trädgårdsinspiratör, journalist och författare till böcker om natur, odling och djur, som "Jord", "Odla för insekter" och "Höns som hobby".
Läs mer:
Du är här: