Kåldodlarens mardröm – kålfjärilar, kålsprötmalar och kålflugor
Det är inte bara vi människor som uppskattar kål – den är tyvärr många insekters favorit. Kålfjäril, rovfjäril, rapsfjäril och kålfluga är några av dem som gärna mumsar på bladen. För att vinna kampen om skördarna måste de bekämpas tidigt och aggressivt. Här är knepen som hjälper.

Kålfjärilen och dess larver, de så kallade kålmaskarna, är kåldodlarens skräck. De angriper nästan alla korsblommiga växter inom kålfamiljen, som till exempel broccoli, blomkål och brysselkål. Fjärilarna hinner dessutom producera två till tre generationer på ett år, vilket innebär stora mängder larver – och dessa kan lätt sluka en hel planta om de får tillräckligt med tid.
Rovfjärilar och rapsfjärilar är också kåälskande fjärilar som utgör ett hot mot skördarna. Inte nog med att de äter på plantorna – hålen som de och kålfjärilarna skapar kan också bli ingångsport till olika svampangrepp.

Kålsmalet gör stor skada på kålplantor
Kålsmalet är till utseendet en ganska oansenlig fjäril. Vissa år exploderar dess antal och kan då orsaka stor skada på kålplantor. Vissa kålsorter klarar sig bättre än andra, men har de lite mat går kålsmalet även på växter de gillar mindre, som ruccola, krasse och praktlysing. Särskilt utsatta är broccoli, blomkål och brysselkål.
Tecken på kålsmalet är svarta prickar (avföring) på bladen och genomskinliga fläckar på bladen. Larverna sitter helst nära grova bladnervar. Ibland gör också malarna nät på undersidan av bladen.
Kålsmalet bekämpas lättast när äggen har blivit gröna, centimeterlånga larver – du kan ofta se dem hänga i tunna trådar under plantan.

Den lilla och stora kålflugan
Kålflugor angriper korsblommiga växter som kål, raps, oljeväxter, men också gräs. Larverna äter även på rötterna. Växelbruk är ett bra, förebyggande skydd mot kålflugor, utöver skyddande barriärer runt blomfästena. Dessa kan göras av exempelvis färskt sågspån, träaska eller algmjöl.

7 tips för att motverka angrepp från kåälskande insekter
- Ge kålplantorna goda förutsättningar – det stärker deras försvar. Kål vill ha god tillgång till fruktbar jord och näring, och trivs i relativt svalt väder – den föredrar lerjord framför sandjord. Kål i regniga, svala områden klarar sig ofta bättre än i torra och varma. Vattna regelbundet.
- Odla kålen under skyddande nät- eller fiberdukstunnel. Täck redan från sådd så att inga skadedjur kan komma in och lägga ägg. Skillnaden mellan täckta och otäckta plantor är stor. Fiberduk skyddar även plantorna mot vind och lätt frost, och gör att mindre vatten avdunstar. Nät fungerar också bra, men lägg det inte för tätt inpå kålen – insekterna kan nämligen lägga ägg genom de små hålen i nätet.
- Leta och kläm. Kontrollera regelbundet under bladen – där kan både larver och gula ägg gömma sig. Krossa båda mellan fingrarna.
- Odla många olika sorters växter, det gör det svårare för skadeinsekter att hitta sin favorit, både visuellt och via doft, och dessutom är det bra för rovinsekter som äter dem. Bokhvete och dill är populärt bland många rovinsekter och kan gärna sås här och där i blomsterbäddar och odlingsområden.
- Prova gamla huskurer. Försök samodla med tomat och andra starkt doftande växter, eller spraya kålen med chili- eller tvålvattnet.
- Spraya med Turex/larvskydd. Detta är ett mikrobiologiskt bakteriepulver som blandas med vatten. När larverna får i sig bakterierna förstörs deras matsmältningssystem och de dör. Bakterien Bacillus Thuringiensis finns naturligt i jorden. Medlet är godkänt för ekologisk odling och bryts ner av solens UV-strålar efter några dagar, men är inte godkänt i alla nordiska länder. Produkterna skadar inte bin, nyttodjur eller däggdjur, men skyddsutrustning bör användas vid applicering eftersom medlet kan orsaka irritation.
- Klipp bort det skadade. De angripna plantorna återhämtar sig ofta med lite skötsel som regelbunden vattning och lagom mängd gödsel.

Svensk trädgårdsinspiratör, journalist och författare till böcker om natur, odling och djur, som "Jord", "Odla för insekter" och "Höns som hobby".
Läs mer:
Du är här: