Gräs – så och sköta

Vetenskapligt namn (Latin): Poaceae
Familj: Enhjärtbladiga växter (monocotyledonae)

Att så en ny gräsmatta är något som du kan göra under i princip hela växtsäsongen. Groningen går oftast snabbare om du sår under hösten snarare än under våren däremot, något som har att göra med temperaturen i marken. Mitt under sommaren blir det ofta torrt i marken, något som kan hindra groningen – och därför brukar man oftast välja just våren eller hösten för sådden, då man får naturlig hjälp med bevattningen. Tiden för när du ska så gräs är delvis upp till dig, men innan du sår behöver jorden åtminstone ha nått en temperatur om 10°C för att grodden ska ta sig.

Se vårt utbud av gräsfrön

Att så en ny gräsmatta är något som du kan göra under i princip hela växtsäsongen. Groningen går oftast snabbare om du sår under hösten snarare än under våren däremot, något som har att göra med temperaturen i marken. Mitt under sommaren blir det ofta torrt i marken, något som kan hindra groningen – och därför brukar man oftast välja just våren eller hösten för sådden, då man får naturlig hjälp med bevattningen. Tiden för när du ska så gräs är delvis upp till dig, men innan du sår behöver jorden åtminstone ha nått en temperatur om 10°C för att grodden ska ta sig.

·         Innan det är dags för sådd så kan du med fördel underlätta för grodden genom lite förarbete. Om du har en lätt sandjord är det klokt att förbättra den lite med hjälp av cirka 1-6 cm torvmull. För en styv lerjord kan du istället välja 4-6 cm sand för att få upp kvaliteten lite.

·         Gräv eller fräs upp den nya ytan innan du sätter sådden, och ta gärna bort stenar, rötter och annat som kan störa tillväxten av din nya gräsmatta.

·         Fyll upp hela ytan med dressjord, som du jämnar till och packar ordentligt. Du vet att ytan är lagom packad om du inte sjunker djupare än 1 cm när du står på den.

·         När du sedan gör den slutliga finkrattningen av platsen så kan du även passa på att arbeta ner lite gräsmattegödsel i jorden.

·         Sprid därefter ut gräsfröna jämnt över planteringsytan och använd gärna en gallervält över sådden för att se till att dina frön får bra kontakt mot jorden. Om du inte har tillgång till en gallervält, och du har mindre ytor att jobba med så går baksidan av en kratta lika bra att dra över sådden.

·         Vattna lite direkt på din nya sådd, men inte så pass mycket att fröna börjar flyta runt och klumpa sig. Det är bättre om du istället vattnar ofta, i mindre mängder.

·         Undvik att klippa gräsmattan innan den har nått en höjd om cirka 6 cm, och klipp aldrig mer än en tredjedel av gräsets höjd.

·         Cirka sex veckor efter planteringen kan du gödsla igen. Här kommer gräsmattegödsel åter till nytta.

Att få till den där perfekta, jämna, gröna gräsmattan som är helt fri från ogräs kräver att du har såväl ett fantastiskt tålamod som massvis med tid att lägga. Däremot behöver det inte vara alltför krångligt att hålla din gräsmatta i ett bra skick ändå, även om det inte rör sig om en paradmatta helt utan skavanker. Enklast är att du fokuserar på de tre gyllene reglerna när det gäller skötsel av gräsmatta:

·         Rätt mängd vatten vid rätt tillfällen

·         Gödsling 

·         En bra klippning

Din gräsmatta mår som allra bäst om den får lagom med vattning. När den fortfarande är helt nylagd ska du helst vattna ofta i mindre mängder, medan du sedan kan övergå till en mer normal vattning med jämna mellanrum. Att vattna på kvällen är allra mest fördelaktigt, eftersom det minskar risken för att vattnet avdunstar då. När du har en riktigt etablerad gräsmatta så ska det inte vattnas lika ofta, utan se då hellre till att vattna rikligt – men betydligt mer sällan. På så sätt triggar du din gräsmatta att få jaga lite efter vattnet som sjunker nedåt, och på så vis skapa ett djupare rotsystem.

Gödsel verkar som allra bäst på fuktig mark, så se till att du gödslar i samband med vattningen. Du kan med fördel gödsla cirka 4-5 gånger under sommarperioden, och se då till att även detta görs kvällstid – eftersom gödsling i solljus kan ge brännskador på din gräsmatta.

Gräsmattan ska klippas regelbundet under hela säsongen, men under de torraste perioderna kan du låta gräset få vara lite långt, då det gynnar förutsättningen för ditt gräs att klara sig under torkan. Det brukar vara lagom att klippa när gräset når en längd om cirka 3-4 cm, förutom direkt vid nyplantering – då du bör vänta tills det nått en höjd om 6 cm innan du klipper. Under sommaren kan du låta det avklippa gräset få ligga kvar och verka som gödsel, men framåt hösten är det viktigt att det krattas upp innan kylan och snön kommer och hinner lägga sig över gräsmattan.

I de allra flesta fall så är gräset en flerårig art med birötter som består av ett knippe med ungefär lika stora rötter på. Därtill har vi själva stammen på gräset, som kallas för strå. Det förökar sig själv bland annat genom såväl över- som underjordiska revor som skjuter nya skott, och man räknar med att ungefär 20 % av jordens yta är täckt av just gräs.

Ur ett ekologiskt perspektiv är gräset den mest betydelsefulla växtfamiljen, och vi använder oss flitigt av denna växt för alla tänkbara ändamål. Som djurfoder till vårt kreatur, byggnadsmaterial, sandbindning och som energigröda. Det används även i torkad form, som hö, främst för att utfodra hästar och en del mindre gnagardjur. I Sverige är de allra vanligaste fodergräsen som vi använder oss av timotej, samt vissa arter av svingel, gröe, rajgräs, losta och ven.

·         Är ekologiskt sett den mest betydelsefulla växtfamiljen av alla

·         Gräs tros täcka cirka 20 % av hela jordens yta

·         Har länge används som utfodring till djur och kreatur