Vårlök och höstlök - vad är skillnaden?

Utbudet av blomsterlökar är numera enormt. Varje år kommer det nya sorter, särskilt av krispiga tulpaner, de finns numera i nästan alla färger och former. Nyutsprungna blomsterlökar gör inte bara oss glada, utan även pollinerare och andra insekter, när de vaknar upp ur vintervilan är de vrålhungriga och det finns mycket lite annat som blommar, lika viktiga blir senare vårlöken som blommar om hösten och ersätter de vissnande sommarblommorna.

För att få en kontinuerlig blomning är det bra att välja blomsterlök som blommar vid olika tidpunkter, snödroppar brukar vara först ut och blomma redan i februari, för att snart följas av krokus, pärlhyacint, tulpaner och fantastiska allium.

Det är alltid bra att få nyinköpt blomsterlök i jorden så snart som möjligt efter inköpet då slipper lökarna torka eller mögla. Planteringsdjupet brukar för de flesta vara 2–3 gånger lökens diameter. En matsked benmjöl i planteringsgropen gynnar tillväxten, men blomsterlök är generellt lättodlad och nöjer sig ofta med ren planteringsjord. Överdriven gödsling behövs inte heller, tvärtom kan för mycket kväve ge färre blommor och överdriven bladtillväxt.

Lökväxter ser extra fina ut i grupp, ju fler desto vackrare. Plantera dem direkt i marken eller i en stor kruka eller plantera höstlök i en löklasagne där olika lökar planteras i lager och byter blomningstid.

Rådjur, kaniner, harar och sork är förtjusta i vissa sorters blomsterlök, exempelvis tulpaner, men avskyr andra såsom liljor, allium, fritillaria och påskliljor. Om du har svårt att skydda dina blommor med staket kan du därför försöka samplantera deras favoriter med sorter de avskyr.

Efter blomningen ska blommans blad få stå kvar och vissna, då återgår energin till löken så att den kan blomma lika vackert året därpå. Tycker du att blasten ser tråkig ut kan du plantera någon yvig perenn bredvid som täcker bladen eller rulla ihop dem så att de syns lite mindre.