Så lyckas du med komposten

Kompostering är ett utmärkt sätt att ta hand om överblivet hushållsavfall eller trädgårdsavfall och det bästa av allt är att du producerar din egen jord. Nedbrutna och förmultna växter och organiskt avfall kan genom kompostering ge en mullrik jord och är viktig nyckel till jordförbättring och bättre och starkare tillväxt av nya plantor.  

Många av de växter vi säljer beskrivs ofta vara i behov av mullrik och näringsrik jord och det är precis det som en kompost kan bidra med. Det handlar om att göra våra jordar bättre och ge växande plantor större möjligheter att växa sig stora, starka och fina och i vissa fall också ge en god skörd. 

Även om kompostering är något som sker helt naturligt är resultatet av komposteringen något som för många är eftersträvansvärt och av högt värde. Det gör att många gärna vill ha så mycket som möjligt av det att använda i nya planteringar och det kan bli ett problem då nedbrytningsprocessen många gånger kan ta flera år naturligt. 

Det finns en hel vetenskap kring hur man bäst hjälper denna process att gå så snabbt som möjligt för att vi på ett naturligt sätt ska kunna göda våra odlingar och trädgårdar med en miljövänlig och eftertraktad produkt. 

Det finns olika sätt att hjälpa den här processen att gå snabbare och sättet att kompostera på beror mycket på vilka förutsättningar man har i trädgården. En familj som bor i ett tätbebyggt område med liten trädgård i innerstaden har helt andra förutsättningar att kompostera än någon som bor i en mer lantlig miljö. Men det går att kompostera var man än bor. 

Att kompostera är ett sätt att hjälpa naturen, så insatsen du gör med en kompost gör med andra ord gott för en naturlig och hälsosam miljö. Det kan också vara värt att veta att produkten av komposteringen innebär ett bättre hushållande av näringsämnen, näringsämnen som dessutom kommer från den egna trädgården och därmed än bättre hjälper växtligheten på plats. 

Gödslar man med handelsgödsel så ger man visserligen växterna de ämnen som de behöver, men själva jorden förbättras inte, samtidigt som näringsämnena i den gödseln aktiveras direkt. Med komposterad jordförbättring frigörs dessa näringsämnen bit för bit och kommer till nytta för växligheten under en längre tid. Här nedan ser du några exempel på hur du kan kompostera. 

Det finns flera sätt att kompostera. Läs om några av metoderna nedan och välj den som passar dig bäst. 

Ytkompostering är precis vad det låter som – du komposterar direkt på ytan. Denna typ av kompostering tar lite längre tid på sig, men är effektiv och uppskattas av växterna i trädgården. Ytkompostering kan göras av alla, från den lilla trädgården till den stora bondgården, och handlar om att samla ihop komposterbart material och lägga ut det som ett lager på 5-10 centimeter på jorden omkring buskar, perenner eller mellan raderna som du odlar i trädgårdslandet. Detta lager hjälper fukten att stanna i jorden och motar dessutom bort ogräset. I samma veva så gynnas maskar i jorden av detta lager och gör jorden porös, och allt eftersom att lagret förmultnar så frigörs mer näring till växterna.

En möjlighet för de allra flesta är att gräva ner det komposterbara materialet direkt i jorden. Ett djup av omkring 20 centimeter är perfekt och effektivt när tjälen inte längre finns i marken. Blanda gärna det komposterbara materialet med redan existerande jord och hacka det i så små bitar som möjligt. Kaffesump och tepåsar är ett bra alternativ att gräva ner såhär. Kompostering kräver syre, vilket betyder att du inte ska gräva ner allt på samma ställe, utan sprida ut det i mindre portioner på flera ställen. Gräv ner detta material under buskar, mellan rader eller på olika platser i trädgårdslandet så gynnar du både jorden och djurlivet i den. 

Det här är det vanligaste sättet för de flesta att kompostera idag – att samla allt på en hög eller också ha det i en behållare. När man komposterar på det här sättet så är det viktigt att se till att den är fuktig, för om den är för torr så kommer inte förmultning att ske. Kompostering behöver som sagt syre, så det betyder att det är viktigt att högen med komposterbart material inte är för kompakt, vilket betyder att du gärna kan blanda i lite grövre material som ger luftfickor. 

Värme är också något som påskyndar förmultningen, och är komposten stor och nedbrytningen fungerar väl så kommer den att bli varm, idealiskt omkring 40-50 grader. En komposthög måste grävas om en gång om året och blandas upp för att alla delar ska få möjlighet att brytas ned. Resultatet blir näringsrik och uppskattad jordförbättring för trädgårdens alla växter. 

Välj en isolerad varmkompost om du tänkt kompostera animaliska matrester, som kött och fisk. Då fungerar komposteringen även på vintern. Den bör även vara tät och ha lock, så att råttor och möss inte tar sig in. Räkna med att en familj på fyra personer producerar cirka 12 liter komposterbart hushållsavfall per vecka. Behållaren bör då vara på omkring 200-400 liter. För trädgårdsavfall räcker det med en oisolerad trädgårdskompost. 

• Tänk på att vid alla former av kompostering går nedbrytningsprocessen snabbare om råmaterialet är finfördelat, dessutom tar materialet mindre plats i komposten. 

• Nedbrytningen i komposten har bäst förutsättningar när temperaturen ligger mellan 35 och 55 grader, som allra snabbast går den vid en temperatur mellan 40 och 55 grader. 

• En god tillgång på luft är en förutsättning för en väl fungerande kompost. Komposten får absolut aldrig packas eller trampas till. 

• Aska 
  Träaska från vedpanna, braskamin och öppenspis, men inte i för stora mängder, högst 2 dl per 100 liter kompost. Strö ut askan på gräsmattan istället, där gör den bättre nytta där den motverkar försurning och mossbildning. Undvik kol-, koks- och cigarettaska. 

• Bark 
  Alla typer av finfördelad bark kan läggas i komposten, bryts sakta ner på grund av sitt stora kol innehåll och bör därför blandas med t.ex. gräsklipp. 

• Barr 
  Alla typer av barr kan läggas i komposten, men speciellt granbarr i stora mängder kan vara farligt för vissa växter. 

• Ben 
  Ben kan läggas i komposten men bryts ner mycket långsamt. Mindre ben från t.ex. fågel kan köras i kompostkvarn. 

• Fjäder 
  Fjäder innehåller en hel del kväve och passar därför bra i komposten. 

• Frukt 
  Frukt och bär går bra att lägga i komposten, dock måste skal från apelsiner, citroner med mera finfördelas för att brytas ner inom rimlig tid. 

• Grenar och kvistar 
  Finfördelade grenar och kvistar blandat med t.ex. gräsklipp passar utmärkt i komposten. Använd kompostkvarn, eller om du har gott om plats lägg grenarna i en hög att torka över en säsong, sen kan man mer eller mindre smula sönder dem för hand. 

• Grillkol 
  Krossad grillkol kan man i begränsad omfattning lägga i komposten, men eftersom den praktiskt taget aldrig bryts ner så tillför den ingenting. 

• Gräsklipp 
  Måste blandas väl med ett mer kolrikt material. Använd hellre gräsklippet som ytkompost i trädgårdslandet där det gör bättre nytta. 

• Grästorv 
  Grästorvor från t. ex. gräsmattans kantskärning är perfekt att lägga i komposten om du skakar av den mesta jorden så det inte blir för kompakt. 

• Häckklipp 
  Lämpligt som underlag för komposten. Finfördelat går det bra att blanda med annat material i komposten om det inte är i för stora mängder. 

• Hö och halm 
  Måste blandas med ett kväverikt material, t.ex. färskt gräsklipp eller stallgödsel. 

• Jord 
  Lite trädgårdsjord gör underverk i komposten. 

• Kottar 
  Bryts ner sakta men luftar bra i komposten. 

• Köksavfall 
  Kväverikt, och bland det bästa man kan lägga i komposten. 

• Latrin 
  Går bra att lägga mitt i komposten, men glöm inte att täcka över. I regel krävs det speciellt tillstånd för att kompostera latrin. 

• Löv 
  Löv läggs i komposten så färska som möjligt. Gamla löv bör helst finhackas och blandas med något kväverikare material. 

• Ogräs 
  Går bra att lägga mitt i komposten, men glöm inte att täcka över. 

• Papper 
  Hushållspapper, oblekta servetter, papperspåsar, äggkartonger och andra liknande förpackningar kan man lägga i komposten. 

• Sjögräs och tång 
  Sjögräs och tång från stranden innehåller mycket kväve och blandas lämpligen med torra löv eller sågspån. Tänk på att det stora innehållet av natrium kan vara skadligt för vissa växter. 

• Snäckskal 
  Krossade eller malda, men inte i några större mängder. 

• Stallgödsel 
  Stallgödsel gör underverk i komposten. Blanda med torra löv, halm sågspån eller annat kolrikt material. 

• Stenmjöl 
  Stenmjöl innehåller mycket kisel och dessutom en mängd andra viktiga mineralämnen som bryts ner av bakterier. En mindre mängd stenmjöl kan därför utan problem läggas i komposten. 

• Sågspån 
  Sågspån går utmärkt att lägga i komposten, men blanda väl med annat material. Om du sågar upp ved med motorsåg tänk då på att sågspånet alltid innehåller en liten mängd kedjeolja och inte är lämpligt att lägga i komposten. Om du inte redan har gjort det så byt till biologiskt nedbrytbar kedjeolja. 

• Tidningar 
  Dagstidningar rivna i strimlor eller hopknycklade, blandat med gräsklipp eller köksavfall, men aldrig i några större mängder. 

• Torv 
  Går bra att blanda i komposten i mindre mängder men gör bättre nytta direkt i trädgårdslandet. 

• Vass 
  Vass är rik på näring och finfördelad passar den därför bra i komposten. 

• Kalk 
  Det är en vanlig missuppfattning att man bör kalka komposten, men det är helt fel, och gör i regel mer skada än nytta eftersom för komposten värdefullt kväve avgår till luften som ammoniak. 

• Handelsgödsel 
  Bör av miljöskäl undvikas. 

• Sand, sten, lera, gyttja 

• Fett 
  Exempelvis smör och matolja i större mängder bör undvikas. 

• Salt 
  Kan i större mängder vara skadligt. 

• Tobaksaska och cigarettfimpar 
  Innehåller tungmetaller och för växterna skadliga ämnen. 

• Dammsugarpåsar 
  Innehåller mycket tungmetaller. 

• Oorganiska material 
  Exempelvis glas, plåt, plast mm. ska inte läggas i komposten. 

Du är här:

• Tips och råd - Jord och gödsel